Pro Natura är en partner i ovanstående projekt (PONC) inom ramen för EUs Erasmus + program. Detta projekt syftar till att utforska möjligheterna att införa eller utvidga skötselmetoder som baseras på den rikedom av ekologiska processer som försiggår runtomkring oss. Dessa processer har i dagens moderna landskap trängts tillbaka alltmer, både i det urbana landskapet och i industriellt nyttjade jordbruks- och skogsmarker. Här är en länk till en broschyr om projektet.

Är PONC detsamma som rewilding?

Både ja och nej. I olika sammanhang har man talat om begreppet ”rewilding” – en strävan att göra landskapet runtomkring oss mera ”vilt”. Detta har ibland tolkats som att man vill skapa större arealer ”vildmark” där kanske människan inte har en påtaglig närvaro. Stora delar av världen, och kanske särskilt Europa, utgörs av urbana miljöer eller områden som nyttjas för jord- och skogsbruk. Med detta projekt vill vi undersöka om det är möjligt att förstärka ekologiska processer även i brukade miljöer, eller andra miljöer nära inpå människor. Det är ju till de ekologiska processerna som all biologiska mångfald är anpassad. Vi vill försöka ge mer utrymme för dessa processer även i vardagslandskapet, och göra detta lite mer ”vilt” även om detta inte innebär skapande av vildmark i dess traditionella betydelse. Detta, tror vi, kan ha en stor inverkan på våra möjligheter att bevara och förstärka biodiversitet både i den lokala och regionala skalan. Att ge ett större utrymme för ekologiska processer skulle också göra våra landskap mer resilienta och även buffra – eller kanske till och med motverka – effekter av den pågående klimatförändringen.

Hur kan detta tillämpas?

För att vi i en framtid ska kunna tillämpa ett förvaltningssätt baserat på ekologiska processer över större landskapsutsnitt, är det också av yttersta vikt att de skötselmetoder som används är långsiktigt hållbara både ur ett ekologisk och ekonomiskt perspektiv. Därför kommer projektet även att titta på möjligheterna att bedriva en skötsel som går att harmonisera med den lokala eller regionala ekonomin. Detta kan exempelvis vara fråga om matproduktion på ett sätt som bejakar naturliga processer eller hantering av sjö- och flodsystem som förhindrar översvämningar och samtidigt gynnar biodiversitet.

Ekologiska processer av betydelse i det här sammanhanget kan exempelvis vara:

• Betesdrift i olika former och med olika typer av djur – både stora och små – som efterliknar betesregimer i ”naturliga” gräsmarksekosystem. Denna typ av betesdrift kan bedrivas på ett sätt som gör det möjligt för en djurhållare att överleva ekonomiskt samtidigt som det har en mycket positiv inverkan på biodiversiteten.
• Åtgärder i vattensystem som reducerar hastigheten på vattnets flöde genom systemet genom exempelvis skapande av våtmarker, insatser som gör vattendrag ”krokigare” eller insatser som ökar mängden död ved i vattenmiljöerna. Detta kan i sin tur leda till små, regelbundet återkommande och kontrollerade översvämningar men undvikande av stora, förödande och okontrollerade översvämningar.
• Åtgärder som vidmakthåller eller återskapar förekomst av blottad mineraljord på sätt som påminner om effekter av vind eller tramp från stora betesdjur. I dessa miljöer kan sedan bin och andra sandlevande insekter, viktiga för exempelvis pollination, hitta boplatser och livsmiljöer.
• Åtgärder som gynnar bildande av död ved och bildande av hålmiljöer i trädstammar. Denna typ av åtgärder kan gynna organismer som nyttjar trädhåligheter och miljöer med död ved – organismer som ofta är trängda i dagens landskap. Denna typ av åtgärder skapar ett strukturellt mer varierat trädlandskap och kan därmed öka landskapet resiliens.

Ökar kunskap och medvetenhet.

PONC-projektet har som ambition att förstärka och förbättra överföring av kunskap mellan yrkespersoner som är, eller kan bli, inblandade i applicerandet av processorienterade naturvårdsmetoder för att skapa en ”vildare” och mer robust miljö som kan samexistera med mänsklig verksamhet. Denna samexistens hoppas vi ska kunna bli ett värdefullt redskap för att i motverka klimatförändring, hantera negativa effekter av denna klimatförändring samtidigt som den lokala och regionala biodiversiteten kan stärkas.

Projektet delas in i ett antal steg:

1. Hitta och identifiera lyckade projekt inom processorienterad naturvård och definiera vilka faktorer som ligger bakom ett framgångsrikt projekt.
2. Försöka att i teorin applicera processorienterade naturvårdsprinciper på utvalda fall-studier (exempelvis i jordbruksområden eller urbana områden).
3. Identifiera svårigheter och lösningar för att i praktiken kunna genomföra dessa naturvårdsprinciper.
4. Riktlinjer för informationsinsatser riktade till aktörer inom området.
5. Handbok: Hur man applicerar processorienterad naturvårdsskötsel i praktiken.

Projektet inkluderar sex partners från fyra olika länder som alla har lite olika bakgrund och ursprung men som alla har erfarenheter som berör processorienterad naturvård och markförvaltning.

Projektet pågår under 32 månader med start den 1/12 2020.

PARTNERS (förutom Pro Natura)

• Natuurinvest (projektkoordinator), arbetar med förvaltning skogar, natur och grönområden i Flandern och har även en omfattande kursverksamhet.
• Natuur en Bos arbetar också med förvaltning av naturmiljöer i Flandern och med frågor relaterade till hur allmänheten uppfattar frågor kopplade till detta, exempelvis förekomst av större rovdjur i tättbefolkade områden.
• Ark har arbetat med frågor relaterade till ”rewilding” i Nederländerna under flera decennier.
• Fjällbete i Sverige arbetar med regenerativt lantbruk och ”Holistic management”.
• Milvus Group arbetar i Rumänien med artprojekt och skötselfrågor kopplade till dessa samt informationskampanjer för att öka acceptans och medvetande kopplat till dessa frågor.